E-qual Fritid
För en fritid som du vill ha den
E-qual Fritid
Fritidsförbundet drev projektett E-qual Fritid från 2017 och avslutades 16 september 2020.
E-qual Fritid är ett projekt finansierat av MUCF inom Ungas Organisering.
Det övergripande målet med E-qual Fritid var att etablera hållbara strukturer för att underlätta och stärka barn, unga och unga vuxna med funktionsvariationers empowering och möjlighet att organisera sig och sin fritid – på lika villkor.
Målet med projektet var att skapa möjlighet till unga och unga vuxna med funktionsvariationer att:
– träffa andra unga och unga vuxna med funktionsvariationer genom utbyten och sociala nätverk.
– ges förutsättning och möjlighet till att organisera sig utifrån sina intressen (och inte utifrån funktionsvariationen) som i sin tur skapar meningsfullhet och lust.
– unga med funktionsvariationer tas i anspråk och blir inspiratörer för nya unga lokalt. Detta påbörjas och etableras under projektet med målet att det fortsätter efter projektets slut.
– få stödstrukturer som ger tillgång till inkluderande former och förståelse för demokratiska behörighetsprocesser med hjälp av lokala koordinatorer/ledare.
– få övergripande förståelse för demokratiska processer och hur dessa kan bidra till att skapa förståelse för hur en kan göra sin röst hörd.
– få ta del av andra ungdomsinitiativ som finns i Sverige för relationsbyggande och meningsfullhet.
Projektet har gett möjlighet till att:
– verksamma ledare på den fria tiden, som möter barn, unga och unga vuxna med funktionsvariationer, får kunskapsstöd och stödstrukturer för att coacha de ungas lokala, regionala och nationella processer och initiativ.
– att verksamma ledare på den fria tiden får tillgång till utbildning och stöd genom Fritidsförbundet.
Den huvudsakliga målgruppen var unga och unga vuxna med funktionsvariationer, som finns på den fria tidens arena och som är i startgroparna för att träffas och organisera sig. Särskilt fokus kommer också att vara på äldre unga och nyanlända unga med funktionsvariationer.
Projektet genomförs i Skellefteå kommun, Umeå kommun, Stockholms stad, Värmdö kommun och Jönköpings kommun. Kommuner som tillkommit under år 2 är Solna och Sundsvall. Sundsvall har dock deltagit marginellt på grund av engagemang i annat projekt.
Projektets resultat ska spridas under projektets år 3 samt efter projektet. Projektets utvecklande av stödstrukturer/metoder för att stöda ungas lokala initiativ, kommer att spridas i och utanför projektet.
Behov och syfte
Övergripande syfte med projekt E-qual fritid är att unga med funktionsvariationer blir tagna i anspråk, får ett ökat självbestämmande och att vi på lika villkor har en meningsfull fritid, d.v.s. E-qual fritid.
I Fokus 14 framkommer det att unga med funktionsvariationer i större utsträckning, än andra unga, har mer fritid. I synnerhet är det pojkar/killar med funktionsvariationer som beskriver att de har mer fritid i jämförelse med pojkar/killar utan funktionsvariationer.
Fritidsförbundet tycker att det är viktigt att unga med funktionsvariationer erövrar förståelse för att: Vi också har rättigheter. Att vi också vill organisera oss utifrån våra intressen och inte våra funktionsvariationer. Att vi kan använda våra erfarenheter av att ha funktionsvariationer som ett sätt att inkludera fler i förståelse för varför det är så viktigt att göra sin röst hörd.
Det är inte ovanligt att vuxenvärlden ibland går in och tar över i frågor rörande denna målgrupp, förvisso med viljan att hjälpa, men det kan ibland istället hindra unga med funktionsvariationers empowerment, självbestämmande eller livsutrymme. Därför är det av stor vikt att lokala koordinatörer – fritidsledare/ledare – erövrar ett coachande förhållningssätt, där ni har tillit till var och ens individuella förmåga. I detta material hittar ni som ska coacha och stötta unga mycket nyttiga verktyg, övningar och råd som kan underlätta just ditt coachande.
Projektets bakgrund ligger i att ta tillvara på de processer som unga i förbundet efterfrågar, såsom relationsbyggande och nätverkande. Vi har också, tillsammans med unga, tagit fasta på det som skapar hinder till just ungas egenorganisering.
Stödstrukturerna som projektet har erbjudit har skapat forum utifrån det som våra unga deltagare tycker är kul och meningsfullt. Vi har inom projektet ställt krav på kompetenta ledare som kan stödja och coacha unga utan att varken överge eller överta ungdomsinitiativen. Kompetenta ledare som har coachat unga att styra sin fria tid och själva skapa plats för inflytande och delaktighet utifrån olika förutsättningar och behov som är en viktig del i att vara en del av samhället. Att skapa medvetenhet och förståelse för att vi på lika villkor vill ha en fritid som möter våra behov, ser vi som en viktig del i projektet.
Materialet och resultatet av projektet ska påminna alla unga och unga med funktionsvariationer om att Du kan påverka din vardag och att Du har lika rätt till en fritid på lika villkor. En fritid som Du kan påverka.
Vi hoppas att projektet och dess resultat kan fortsätta utvecklandet av stödstrukturer och metoder som kan användas till att stödja och coacha ungas lokala initiativ för att säkerställa att alla unga med funktionsvariationer får uppleva en ökad E-qual fritid.
en meningsfull fritid är för alla
Metoder
Då projektets mål är att etablera hållbara strukturer för att underlätta och stärka barn och unga med funktionsvariationers empowering och möjlighet att organisera sig och sin fritid- på lika villkor, har utgångspunkten för metoderna varit att främja just detta.
Några av de metoder som deltagarna fått ta del av är:
- Sociala nätverk och utbyten vid träffar för unga.
- Skapa förutsättningar till egenorganisering utifrån ungas intressen.
- Övergripande förståelse för demokratiska processer.
- Relationsbyggande övningar och övningar som visar på meningsfullhet.
Vi har använt teoretiska och praktiska metoder för att bidra till ungas empowering och egenorganisering.
Följande visar vi hur vi använt oss av metoder i två kategorier; demokrati och planering.
Metoder för att öka demokratin inom projektet
Att erövra demokratisk förståelse och demokratiska processer är ett steg i att förstå sina rättigheter, att alla har en röst som räknas och förståelsen för att det är möjligt att alla kan delta på lika villkor så länge det finns ett anpassat och relevant stöd.
De lokala koordinatörerna, tillsammans med unga och unga vuxna med funktionsvariationer får kunskapsstöd inom demokratiska metoder och processer. Målet är att ge unga och unga vuxna med funktionsvariationer och verksamma ledare verktyg i att kunna stötta unga till att göra sin röst hörd, men också för att kunna hjälpa och stötta varandra. Teoretiska inslag som utbildnigar, workshops och övningar med teman som mänskliga rättigheter, politikerträffar och studiebesök har gett en övergripande demokratisk förståelse och en plattform för de unga att uttrycka sig, sina åsikter och ta del av vad andra tycker och tänker och på så sätt tagit en större del av det demokratiska samspelet. Praktiska metoder som träffar, dialoger, nätverk och aktiviteter har gett möjligheter för de unga att förverkliga och utbyta tankar och idéer med varandra. Under våra lokala träffar kan unga och unga vuxna med funktionsvariationer träffas i mindre sammanhang där frågor lyfts kring livsvillkor och intressen och vad som är meningsfullt och kul. Unga får möjlighet att träffa andra unga, nätverka och får där igenom ett vidgat livsutrymme. Här diskuteras även vilket stöd de behöver för att kunna genomföra lokala initiativ och utbyten/resor samt vad de vill ha ut av de nationella träffarna. Detta gör det möjligt för de unga att själva styra innehållet med stöd av de verksamma ledarna och projektledningen. Här skapas forum och öppnar upp för samtal kring rättighetsfrågor, livsvillkor och situationer.
Demokratisk kunskap empowers unga. Unga människor växer när de får förverkliga sina egna idéer utan att vuxna är med och styr. Vuxna får gärna finnas som stöd, men det är viktigt att de unga får det utrymme som krävs för att leda processen själva. På så sätt har de demokratiska metoderna bidragit till ungas empowering.
Vi vill ge ungdomarna möjlighet att själva bestämma vad de vill göra på sin fritid. Med avstamp i demokratiska metoder kan de i samarbete komma fram till vad de skall göra. På så sätt har de demokratiska metoderna bidragit till ungas egenorganisering.
Det är viktigt att använda praktiska metoder i arbetet med ungas självorganisering då det är de unga som själva behöver få diskutera sina tankar och idéer från början till slut. Dessa praktiska metoder kan bidra till både ungas empowering och egenorganisering. Det är empowering att kunna planera och ha verktyg för att genomföra ett mål, och planering ger verktyg för att kunna egenorganisera sig som ung.
Metoder för att öka planeringskunskaper inom projektet:
Planeringsmetoderna vi tagit fram inom projektet har använts av de unga i föreningarna i planering och utförande utav deras aktiviteter. Tanken bakom dessa metoder är att unga ska få möjlighet att inspirera varandra till att bygga vidare på en idé de har och på så sätt vidga sina vyer och komma till insikt med att ingen idé är för liten, utan att alla röster och idéer är byggstenar till det slutliga resultatet. De har med hjälp av de demokratiska metoderna arbetat i grupp för att ta fram en aktivitet de vill göra, därefter med hjälp av planeringsmetoderna lagt upp en plan för hur, när och var aktiviteten ska utföras och slutligen utvärderat och redovisat aktiviteten. Metoderna har introducerat unga till ansökningsförande, redovisning av projekt och bidrag, ekonomiska termer, projektplaner och mycket därtill. Vi tror och hoppas att detta metodmaterialet kommer att vara till en stor fortsatt hjälp i ungas egenorganisering även efter att projektet avslutas i September 2020.
Kunskap inom planering är ett viktigt verktyg att erövra för att unga ska kunna organisera sig själva och vara självständiga på sin fritid, och i sina aktiviteter. De metoder som vi gett deltagarna del av samt det metodmaterial vi tagit fram kommer underlätta och stärka möjligheterna för unga att organisera sig och sin fritid.
Vad är hållbara strukturer?
Ett annat ord för hållbara strukturer är ’stödpelare’ eller ’stödmetoder’ som kan behövas för att sänka de olika barriärer som kan stå som hinder för barn, unga och unga vuxna med funktionsvariationer att organisera sig själva och sin egen fritid med sina förutsättningar och på sina egna villkor.
De strukturer som vi har etablerat inom ramen för projektet är:
Lokala Koordinatörer fritidsledare och vuxna som fungerar som stöd och coacher åt de unga i föreningarna.
Nätverket Equal har etablerats för att deltagarna i projektet ska ha en möjlighet att hålla kontakten efter att projektet avslutats, såväl unga som lokala koordinatörer.
Metodmaterialet som utvecklats under projektets gång ska finnas som ett stöd i ungas fortsatta egenorganisering. Blanketter finns i Fritidsförbundets Resursbank och är tillgängligt för medlemmar, för åtkomst kontakta kansli@fritidsforbundet.se
Unga Inspiratörer är unga inom projektet som vill föra vidare sina erfarenheter och färdigheter och på så sätt inspirera andra unga till nya initiativ och aktiviteter på sina verksamheter.
Bidrag för ungdoms-och reseinitiativ lokalt.
Nationell träffverksamhet har anordnats inom projektet för att unga ska få träffa de andra deltagarna inom projektet för socialt utbyte. De nationella träffarna har skett en gång på våren och en gång på hösten, och under dessa träffar har unga fått diskutera sina initiativ och bollat tankar och idéer inför kommande initiativ, bland annat.
