I projekt E-qual Fritid har vi under tre år haft ett mål om att ta fram, använda och sprida ett material som samlar de metoder, övningar och processer som inom projektet ses som verktyg för att unga ska kunna erövra färdigheter som innebär egenorganisering utifrån sina förutsättningar – på lika villkor. Syftet med materialet är att bidra till övergripande förståelse för demokratiska processer och hur de i sin tur kan bidra till att skapa förståelse för hur unga kan göra sin röst hörd och bestämma över sin fritid i större utsträckning.

I materialet finns två stora teman; demokrati och planering. Dessa teman följer den röda tråd som går igenom stödstrukturer och metoder från start till slut. Den röda tråden startar vid “kom igång” och slutar vid “efterarbete”. Under dessa kapitel har vi samlat övningarna och där ni kan själva följa temat demokratimetoder, planeringsmetoder, eller båda utifrån ert eget behov. Här hittar ni det förberedande materialet till er aktivitet eller projekt. Ett exempel på vad som kan vara bra att göra i förberedande syfte kan vara en checklista, budget, ansvarsfördelning och en projektplan. Allt för att underlätta så mycket som möjligt under projektets gång. Längs den röda tråden hittar ni även de redskap som behövs för att redovisa sitt projekt, så som till exempel kvittoredovisning, dokumentation och utvärdering. Det är viktigt att ta tid till att reflektera över projektet och se vad som gick bra eller mindre bra och vad som kan utvecklas till nästa gång.

Komma igång

Att komma igång kan ibland vara det svåraste. Inom en grupp, förening eller ett kompisgäng finns det säkert många tankar, idéer eller fantasier att ta vara på. Dock kan det vara en klurig process att tänka ut, välja och bestämma sig. Det övergripande målet med projekt E-qual Fritid är att skapa hållbara strukturer för att underlätta och stärka ungas egenorganisering – alltså att göra det enkelt för unga med funktionsvariation att göra och bestämma själva över sina fritidsaktiviteter. Inom projektet stötte vi tidigt på många unga med många brinnande intressen. Vi mötte också unga som behövde lära sig metoder för att koppla an till kreativiteten och fantasin. Genom dessa metoder fick unga med funktionsvariation tänka kreativt, ofta utifrån frågorna ”Vad vill jag själv göra på min fritid?” och ”Vad skulle jag vilja göra med mina vänner?”.

Metoder som låter kreativiteten, samarbetet och idéerna flöda!

Praktiska övningar för unga:

Tänk själv
Vissa av oss har lättare att fundera över en fråga en stund i lugn och ro. Den här metoden är till för att fånga upp deras tankar och idéer.

Låt alla deltagare sitta en stund själva och tänka kring en fråga eller ett tema. Stunden ska bara vara i några minuter. Ha gärna papper och penna till hands om de vill kunna skriva ned vad de kommer på. Det går dock bra att göra övningen utan. Se till att de som funderat klart eller kanske inte kommer på någonting fortsätter att vara tysta tiden ut. När tiden är ute går det bra att dela tankarna i en runda eller att dela in deltagarna i bikupor där de får berätta vad de funderat över.

Bikupa
Ett bra sätt att få med alla deltagare i processen. Bra för alla att komma igång med och för de som inte är bekväma med att prata i storgrupp.

Sitt två och två eller tre och tre, med den/dem du sitter bredvid. Vrid gärna stolarna lite mot varandra så att ni verkligen kan fokusera på den/dem ni pratar med. Ledaren/samtalsledaren ställer en fråga, t.ex. Vad är viktigt för dig att kunna göra på din fritid? Samtala en stund tillsammans.

Brainstorming
Brainstorming syftar till att hitta nya idéer och utveckla kreativt tänkande. Metoden har som syfte att spinna vidare på deltagarnas idéer. Det är viktigt att deltagarna uppmuntras att delge gruppen sina idéer. Genom att höra andras tokiga idéer kommer en själv att komma att tänka på  något, kanske helt nytt, som en inte annars skulle ha tänkt på.

Brainwriting
Ett syskon till Brainstorming som passar bättre när deltagarna ännu inte är helt bekväma med att prata i gruppen.

Denna övning är också lik metoden “Tänk själv” men pågår under en längre tid då deltagarna behöver få tid på sig att skriva ned sina förslag. Förslagen kan skrivas ned på papper som deltagarna har framför sig. Förslagen kan också skrivas upp på ett blädderblock eller en White board-tavla och då ge samma effekt som vid Brainstorming. Deltagarna ser varandras förslag på tavlan och inspireras till att komma på fler förslag som de skriver ned på tavlan. Ett tredje sätt är att först få skriva på en egen lapp en stund, för att sedan skriva på tavlan och bli uppmuntrad att skriva mer när man ser de andras förslag. Viktigt i detta tredje alternativ är att alla är klara med att skriva på sitt egna papper innan någon börjar skriva på tavlan.

Runda
Poängen med en runda är att alla ska få chansen att komma till tals utan att bli avbrutna eller överröstade. En runda görs ofta kring ett ämne eller en fråga som bestäms i gruppen. Det finns till exempel namnrunda som är användbar när en grupp personer är nya för varandra.

I rundan talar varje person så länge som den vill, inom rimliga gränser utan att avbrytas av frågor eller kommentarer.  Varje gruppdeltagare tar själv ansvar för vad man säger, vad man väljer att inte säga och hur länge man pratar. Man kan också välja att inte säga någonting, då går det bra att säga “Pass”. Ibland vill man prata längre och ibland kortare, det väljer varje deltagare själv. I vissa grupper bestämmer ni en ungefärlig tid som varje person kan tala, men i de flesta fall brukar detta lösa sig utan problem. Det är viktigt att varje person gör ett tydligt avslut när en pratat färdigt. Det kan du markera genom att du håller i en penna eller en boll/rundad sten under tiden och när du pratat färdigt ger du den vidare.

Vika papper-metoden
Det bästa med den här metoden är att allas gemensamma tankar förhoppningsvis leder till ett uppskattat resultat. Hur? Skriv ner några alternativ som skulle kunna resultera i ett mål, t ex. ‘’Vilken aktivitet?- Med vem?- Och vart?’’ på pappersarkets ovansida. Därefter viker ni pappret och i turordning får ni skriva svaret på en fråga var, vika ihop och skicka vidare till nästa utan att läsa några svar. När alla skrivit i sina svar så läser ni upp alla frågor och svar och där är tanken att idéerna börjar formas. Är ni många i en grupp kan ni dela in er i mindre grupper om ca 3 personer.

Att ta beslut i grupp
Det handlar inte bara om att kunna sätta ord på sina fritidsintressen, unga ska självklart också få möjlighet att utforska sina intressen med andra unga. Beslut och att bestämma är också processer som projektet fokuserat på. Demokratiska processer och kunskap om demokrati är en viktig komponent när en är med i gruppsammanhang. Din egen vilja och andras vilja väger lika tungt – allas röster räknas. Detta är en jätteviktig och grundläggande tanke.

Nedan följer några metoder vi har samlat på oss och använt för att komma fram till en gemensam aktivitet.

Pluppa
Pluppa är ett annat ord för att rösta. Varje deltagare får ett antal pluppar, vilka kan utgöras av klisterlappar, knappar eller annan valfri sak. På den fråga eller det ämne som deltagaren anser vara viktigast placerar denne fyra pluppar. På den näst viktigaste frågan placeras tre pluppar, den efterföljande i ordningen två och slutligen placeras en ensam plupp på en fråga. När alla deltagare placerat ut sina pluppar kan gruppen se sin gemensamma prioriteringslista.

Handuppräckning
Här lägger ni fram alla förslag som kommit in, och därefter röstar ni med hjälp av handuppräckning.

Slumpa
Här kan alla alternativ skrivas på lappar som ni lägger även här till exempel i en hatt eller påse och därefter drar ni en utav lapparna som blir det vinnande förslaget. Ni kan även skriva ned förslagen med siffrorna 1-6 och därefter slå en tärning och se vilket förslag som vinner på så sätt.

Röster i keps/hatt/burk
Antingen kan ni dela ut färdigskrivna lappar med alla alternativ färdigskrivna eller så kan ni dela ut ett blankt papper där deltagarna får skriva det förslag de röstar på. Därefter viker ni ihop lappen och lägger i till exempel en hatt, sen räknar ni rösterna och presenterar det förslag som fått flest röster.

Praktisk övning för ledare:

Utgå från en aktuell fråga, t.ex. Vad tycker jag om att göra på min fritid?

eller

Vad för aktivitet skulle jag vilja göra tillsammans med mina vänner?

  1. Börja med att låta alla fundera en minut i tystnad. Förklara varför detta är bra; tänka själv, utforska eget intresse osv.
  2. Nu kan alla som vill skriva ned förslag på pappret. Vissa har kanske inte kommit på något men då kan det ge inspiration att se vad andra skriver. Det är inget måste att skriva ett förslag men påminn gärna om att det är ett sätt att vara med och påverka. På så sätt är en delaktig i processen.
  3. Använd ett demokratisk sätt att besluta om vilket förslag som vinner. Pluppa, handräckning eller något annat sätt att avgöra eller slumpa.

Material: Blädderblockspapper, stora tuschpennor.

Miljö/plats: Sitt gärna i en lugn miljö runt ett bord. Blädderblockspappret placeras på mitten av bordet. Är det väldigt många deltagare kan pappret hängas upp på en vägg alternativt att ni delar in er i flera mindre grupper.

Tidsåtgång: Metoden kan ta allt från 20 min till 60 min.

När ni har kommit fram till vad det är ni vill göra är det dags att planera. Gå vidare till Planera.

Brainwriting

Brainwriting

Vika papper-metoden

Vika papper-metoden

Pluppa

Röster i hatt/keps/burk

Planera

Vad roligt att ni har kommit igång! Det är nu dags för er att börja planera! Nedan följer exempel på metoder som är användbara för att göra ert arbete så enkelt och tydligt som möjligt. Ni får tillsammans tänka ut projektets syfte, mål och innehåll. Ni får också användbara metoder för att komma längre i planeringsfasen och praktiska metoder som hjälper er ha koll på era framsteg. Det viktigaste när det gäller att planera är gott samarbete och tydliga mål.

Projektplan
En projektplan beskriver planen för projektet, aktiviteten eller det initiativ ni ska genomföra. Projektplanen är en viktig komponent både för att underlätta ert arbete att följa en utförlig plan som guidar ert arbete och som plan som andra parter kan följa och få ett hum om vad er vision är. Projektplanen kommer att behövas när ni söker pengar för att tydligt beskriva er plan för lyckat genomförande av aktiviteten.

Nedan följer frågor som är användbara när ni skriver er projektplan.

VAD ska ni göra för aktivitet?

VILKA skall genomföra den och vem gör vad?

VEM är aktiviteten för och HUR MÅNGA kommer att vara med?

NÄR planerar ni att göra det?

VAR någonstans kommer ni att göra det?

HUR MYCKET tror ni att det kommer att kosta? Här tar ni hjälp av att skriva en budget.

S.M.A.R.T MÅL
När ni skriver er projektplan kan ni också använda er av metoden S.M.A.R.T Mål. Den hjälper er att sätta ord på syfte och mål för ert initiativ. Bokstäverna står för:

Specifikt

Mätbart

Accepterat

Realistiskt

Tidsbundet

För att använda denna metod tänker ni alltså på vad målet är specifikt med initiativet. Är målet specifikt att uppnå något? Ni tänker också på om målet är mätbart på något sätt, kanske genom att mäta hur många som deltar vid själva aktiviteten? Ni behöver också tänka på vad är ett acceptabelt mål för er, kanske att åtminstone en del av de tänkta deltagarna är aktiva? Här tränar ni också på att tänka i hypotetiska och realistiska banor då ni sätter realistiska mål på vad ni tror är verkligt möjligt att uppnå. Ni behöver också tänka på tidsaspekten och vad som är möjliga mål för den tid som ni har på er att genomföra projektet inom.

Budget
När aktiviteten ska planeras är budgeten en viktig komponent. Budgeten bestämmer vad aktiviteten får kosta och hur mycket som ska läggas på olika budgetposter. En budget är ett smart sätt att hålla koll på vilka intäkter och utgifter som finns för aktiviteten. En budget behöver en hålla sig till och ska följas till största mån. Den ser till att ni inte spenderar för mycket eller för lite pengar. Budgeten behövs också när ni söker pengar från andra parter eller redogör för de som gett er förtroendet att planera för hur ni kommer att fördela pengarna. En mall för hur ni kan skriva er budget finns bland mallarna i metodmaterialet.

Ett tips för att skriva budget är att tänka både i bästa och värsta fall, och i verkliga fall. Kanske behöver ni budgetera ett högre belopp än vad ni tror att kostnaden blir i slutändan. Det är alltid bättre att vara säkra på att budgeten täcker hela aktiviteten än att vara osäker.

Logga in på Fritidsförbundets Resursbank för att få tillgång till blanketter och mallar. Både budget och projektplan finns färdiga att användas.

När ni har planerat är det dags att förankra era planer. Gå vidare till Förankra.

Praktisk övning för ledare: Förklara vad en budget är. Be sedan de unga att i sin tur återberätta och förklara vad en budget är för dig.

Om det är något som de unga har frågor om, har missuppfattat eller vill ha mer information om, se till att de får svar och information som de behöver så att de kan återberätta och ha tankar om vad en budget är.

Ta gärna hjälp av att rita upp en budget eller använd mallen som finns i Fritidsförbundets Resursbank. Du kan också testa berätta om något annat som de unga undrar över.

Förankra

Har ni klurat och planerat? Då behöver ni slå slag i saken och förankra dessa planer i praktiken så att det verkligen sker! Det finns vissa enkla och svåra saker när det gäller att få ett projekt av stapeln. Nedan får ni metoder och övningar i hur ni tar i tur med några av dessa svårigheter.

Förankra ekonomin
Gå igenom er ekonomi och se vad ni har för medel att använda er utav. Hur ser ekonomin ut i er förening – har ni tillräckligt med pengar för att genomföra detta initiativ eller behöver ni söka pengar? Inom projekt E-qual fritid fick deltagarna söka rese- och aktivitetsbidrag inom projektet till sin förening.

Behöver ni söka mer pengar?

Det finns ofta fonder eller stiftelser att söka pengar ifrån. Som deltagare i projekt E-qual Fritid har deltagare sökt aktivitetsbidrag och resebidrag. I ansökningsprocessen var det viktigt att kunna besvara nedanstående frågor så att projektledningen fick ett tydligt och klart svar om vad deltagarnas initiativ skulle bestå av för att avgöra hur bidragen skulle fördelas.

Tänk på att ansökningsprocessen hos olika bidragsgivare ser olika ut. Många har tidsbegränsad ansökningsperiod och andra har även olika krav på vem som får ansöka. Båda typer av bidrag inom projekt E-qual Fritid kunde endast ansökan om från unga under 25 år. Däremot fick ledare och stödpersoner hjälpa till.

Checklista
Det är viktigt att vara förberedda. Ta en stund att fundera över vad som kan vara bra att ha gjort i förväg för att underlätta aktiviteten och dess dokumentation. Att följa en plan är en god idé. Om ni har en projektplan är det en bra guide att följa. Behöver ni en mer praktisk guide kan en checklista vara ett bra verktyg. Här skriver ni upp det som behövs göras och när. Med en checklista kan ni checka av era framsteg och ha koll på vad som behövs göras härnäst. I vår samling av mallar hittar ni en mall för checklista som ni kan använda er av.

Material-lista
En material-lista är ett användbart verktyg för att samla ihop det som ni kommer att behöva längs vägen. Är det något speciellt som ni behöver för att genomföra aktiviteten? Kanske ett sällskapsspel inför en spelkväll? Kanske hoodies eller västar till gruppen som deltar? På material-listan sätter ni upp det ni behöver införskaffa, hämta hemifrån eller låna inför aktiviteten. Ni kan också sätta upp vem som är ansvarig för att se till att materialet finns på plats.

Be om stöd eller hjälp från personal eller fritidsledare
Prata med er fritidsledare/ungdomsledare som finns som stöd och gå igenom er plan och få tips och råd på om det är något som behöver ändras eller förtydligas.

Inom projektet har stödstrukturer i form av bland annat lokala koordinatörer etablerats.

Målet är att de lokala koordinatörerna/ledarna ska få det kunskapsstöd de behöver  för att på olika sätt kunna coacha och stötta de unga. Detta för att vi har sett att  kunskap och förhållningssätt hos fritidsledare/ledare har visat sig vara avgörande för möjligheten att stötta ungas egna initiativ och bejaka deras idéer. För denna målgrupp är det inte ovanligt att vuxenvärlden går in och tar över, förvisso med viljan att hjälpa, men det kan ofta begränsa unga med funktionsvariationers empowerment, självbestämmande eller livsutrymme. Det är ytterst viktigt att de lokala koordinatörerna och fritidsledarna erövrar ett coachande förhållningssätt, där de i första hand ser att unga får utrymme att utvecklas i sin egen takt.

Gör bokningar och bekräfta bokningen
Gör de bokningar som behövs för att kunna genomföra aktiviteten, ska ni till exempel bowla så behöver ni kolla upp vart ni kan bowla, vad det kostar att bowla, hur många banor ni behöver boka, hur ni tar er till bowlinghallen så att alla deltagare har möjlighet att ta sig dit. Se också till att den lokal som ni väljer att vara i tillgodoser de behov som finns i gruppen, tänk på allergier, tillgängligheten och så vidare.

Har ni nu förankrat projektet och är redo för genomförande går ni vidare till nästa steg. Gå vidare till Genomföra.

Genomföra

Nu är det äntligen dags! Dag, plats och tid är bestämt – dags att genomföra ert projekt. Kanske har ni redan varit inne på nedanstående i detalj, kanske inte. Det är nu dags att ta i tu med det praktiska som kommer till att genomföra en aktivitet och projekt. Ta en extra koll här nedan.

Behövs extra stöd?
Hör er för på er fritidsgård eller om det finns någon person runt omkring er som skulle kunna följa med och stötta under aktiviteten utifall att ni behöver hjälp eller stöd. Vill ni ha råd av Fritidsförbundets kansli är detta också en möjlighet. Deltagare i E-qual Fritid har under hela projekttiden kunnat diskutera, få råd och samverka med Fritidsförbundets personal och styrelse för att se vilka möjligheter som finns – the sky is the limit!

Arvoden
Ett arvode är en ersättning för utfört uppdrag. En person som utför uppdrag är bland annat en ledsagare, en artist eller föreläsare som på något sätt utför ett uppdrag inom ert projekt. Arvode är en ekonomisk ersättning, en lön. Det är viktigt att skilja på tjänster och uppdrag. En tjänst köper ni in och betalar för, ofta kanske på faktura eller på annat sätt. Ett utfört uppdrag kan ersättas ekonomisk med ett arvode. Arvoden upp till 999 kr betalas ingen arbetsgivaravgift på. Blir arvodet högre än detta behöver ni räkna med arbetsgivaravgiften (31,42%). Vill ni veta mer om detta och få råd och tips om hur ni följer Skatteverkets regler kan ni kontakta Fritidsförbundets personal eller kansli. Det är viktigt att detta blir rätt!

Hos oss kan ni även ansöka om ersättning för arvode, om det är så att ni väljer att arvodera in en medföljande person. Arvode fungerar som en lön som då betalas till den personen för den tid som läggs på aktiviteten. Mall för utbetalning av arvode finns bland våra mallar och blanketter.

Ansvarsfördelning
För att öka chanserna för att genomförandet går felfritt bör ni ha en ansvarsfördelning som sträcker sig från projektets start till slut. Det är viktigt att dela upp arbetet och känna till sina roller innan, under och efter projektets gång så att det inte blir frågetecken längs vägen som inte går att lösa. Under aktivitetens gång är det ofta smart att ha planerat vem som ska göra vad. Ska en person ställa undan stolar? Ska en person presentera aktivitetens upplägg inför deltagarna? Ska en person kommunicera med föräldrar inför dagen? Försök att vara så förberedda på vilka sysslor som kommer att finnas och uppstå under aktiviteten gång.

Logga in på Fritidsförbundets Resursbank så hittar ni mallar och blanketter för utbetalning av arvode och ansvarsfördelning redo att använda.

Praktisk övning för ledare: Konfliktlösning vid ansvarsfördelning

Utgå från ett hypotetiskt antagande att två eller fler ungdomar vill ha en och samma uppgift, dock kan bara en person utföra arbetet enligt ansvarsfördelningen som ni skapat. Ledare behöver i denna situation ofta gå in och medla. Som ledare känner du ofta personerna som är inblandade.

Ta 5-10 minuter på dig att tänka och sedan skriv ner dina svar. Du har säkert redan kännedom om hur du ska lösa en konflikt. För övningens skull, utgå från dessa frågor:

Vad är det bästa sättet att lösa denna sorts konflikt på? Hur ska du agera för att inte vara partisk? Kan du med tydliga ord förklara varför endast en person kan utföra uppgiften? Kan du förklara hur en kompromiss kan mötas? Hur når ni en rimlig kompromiss?

Gör gärna övningen flera gånger och se om du kommer fram till olika svar. Gör också övningen med unga som är drivande inom projektet så att du kan coacha dem igenom en sådan händelse om den skulle uppstå. Det är alltid bra att vara förberedd.

Utvärdera

Ni gjorde det! Vilken känsla! Hur känner ni i gruppen? Hur kände andra deltagare? Ta en stund att utvärdera ert projekt och arbete. Det är en viktig att lära sig utvärdera. På så sätt får ni reda på vad som gick bra, vad som gick dåligt och vad som kan ändras på. Ni ser också hur ni uppfyllde era mål med projektet.

Dokumentera ert projekt
Glöm inte att dokumentera er aktivitet löpande. Detta underlättar ert efterarbete och förhindrar att ni glömmer bort viktiga lärdomar. Det är också en bra övning att bekanta sig med även för andra sammanhang. Vad gjorde ni för aktivitet? Hur har det gått? Gick det som planerat?

Beskriv vad ni har gjort i text, och filma och fotografera gärna.
Tänk på att fråga de andra deltagarna innan så att det är okej filma eller fotografera.

Vill du ha fler tips om hur du dokumenterar ditt projekt kan du spana in vår samling av dokumentation från ungdomsinitiativ inom projekt E-qual Fritid.

Utvärdera aktiviteten tillsammans med era deltagare och inblandade
Utvärderingen är ett viktigt steg mot att avsluta ert projekt. Utvärderingen låter er tänka både positivt och kritiskt om ert arbete och är ett användbart verktyg för att förbättra, utveckla och involvera deltagare i projektet.

Här kan du också titta tillbaka under första kapitlet på metoder som uppmanar till diskussion och samtal. Här är det viktigt att låta alla involverande få sin röst hörd. Försök att uppmana och ställa frågor som tillåter både positiv och konstruktivt kritisk feedback. Det är då ni får en god balans och kan ta till er vad deltagarna har att säga.

Logga in på Fritidsförbundets Resursbank för att använda mallen för utvärdering.

Praktisk övning för ledare: Att utmana inlärd hjälplöshet

Detta är en svår uppgift. Det finns inga rätta eller fel svar, men du kan ta del av denna övning för att öva upp din förmåga i dessa situationer. Som ledare och projektledare har vi stött på svaret ”jag vet inte” och ”jag kan inte”. I denna övning får du lära dig att utmana denna inlärda hjälplöshet och förhoppningsvis visa ungdomen att den visst vet och visst kan!

Vad finns det för hinder? Ställ frågor som ”vad hindrar dig? på vilket sätt hindrar detta dig? varför är detta ett hinder?” Hjälp personen konkretisera hinder.

Vad finns det för om och men? Ställ frågor som ”hur hindrar du dig själv med att komma vidare i din uppgift?” Här behöver du vara snäll och ha stor social förmåga när du utmanar någon.

Ställ boomerang frågor: om du får ett svar som lyder ”jag kan inte…”, kontra då med boomerang frågor som ”men om du kunde, hur skulle du kunna göra då?” eller ”om du skulle, vad skulle du..”. Boomerang frågor hjälper dig att byta fokus från Nej, jag kan inte, till att personen får/kan se sina egna kompetenser.

Tänk på! Om du ska utmana någon behöver du ofta ha en relation till personen. Har du en god relation kan du utmana någon mer. Har du inte en god relation eller någon relation alls behöver du en stor social kompetens för att kunna gå in och försöka utmana någon till att utveckla sina inlärda svar. Fortsätt att utmana om personen i fråga tillåter. Med dina frågor kan personen kanske komma på en egen lösning och finna roten till hindret.

Efterarbeta

Ett bra projekt leder till något. Vad har ert projekt lett till? När ni har utvärderat projektet ska ’påsen knytas ihop’. I denna fas gör ni det sista. Ni har samlat på er det ni behöver för att sammanfatta ert projekt för att avsluta det. Passa också på att dela med er av alla de erfarenheter ni fått längs vägen till andra som också vill organisera ett projekt! Ert arbete kan inspirera andra – bara de får höra om det!

Redovisning
Har ni sökt bidrag eller ska redovisa ert arbete för er förening? Redovisningen står ofta för en ekonomisk del och en återberättande del. Höll ni er inom budget? För att redovisa era beviljade bidrag behöver ni kolla över hur mycket pengar ni spenderade, på vad och lämna in underlag för detta.  Underlag kan vara fakturor och kvitton exempelvis. För enkelhetens skull har vi tagit fram en mall för kvittoredovisning som finns på Fritidsförbundets Resursbank. Den återberättande delen kan vara ett urklipp av er dokumentation längs projektet och beskriva framförallt:

Vad gjorde ni?

Hur många gjorde det?

Nådde ni målen?

Vad gick bra och vad gick dåligt?

Sprid er kunskap
Glöm inte att sprida er kunskap och erfarenhet efter projektet/aktiviteten vidare – kanske via sociala medier? Kanske kan ni sätta in er dokumentation i föreningens pärm så att en annan planeringsgrupp kan lära sig från er? Kanske kan ni i planeringsgruppen vara mentorer till nästa grupp som vill ta initiativ att planera en aktivitet?

Logga in på Fritidsförbundets Resursbank för att använda mallen för kvittoredovisning.

För att få tillgång till Fritidsförbundets Resursbank kan du kontakta Fritidsförbundets kansli via kansli@fritidsforbundet.se eller på 0768786021.

Tips

Tips på utbildningar som skapar större livsutrymme

  • Rättigheter
  • Ledarskap
  • Kommunikation
  • Konflikthantering
  • Demokratiska metoder (även i metodmaterialet)

Tips på format för diskussioner

  • Föreläsning eller diskussionsmaterial
  • Diskussionsrundor
  • Rättighetsövningar
  • Interaktiva övningar
  • Aktiva/stå upp övningar

Dessa former kan Fritidsförbundet hjälpa till med, hålla i och utbilda inom. Mer info finns under kurser.

Feedback

Lämna gärna feedback på materialet här nedan.