Fritidsförbundet har sedan 2017 drivit projektet E-qual Fritid. E-qual Fritid avslutas 16 september 2020.
E-qual Fritid är ett projekt finansierat av MUCF inom Ungas Organisering.

Det övergripande målet med E-qual Fritid var att etablera hållbara strukturer för att underlätta och stärka barn, unga och unga vuxna med funktionsvariationers empowering och möjlighet att organisera sig och sin fritid – på lika villkor.

Projektets utgångspunkt

Projektet ska ge möjlighet till att unga och unga vuxna med funktionsvariationer genom att:

– träffa andra unga och unga vuxna med funktionsvariationer genom utbyten och sociala nätverk.

– ges förutsättning och möjlighet till att organisera sig utifrån sina intressen (och inte utifrån funktionsvariationen) som i sin tur skapar meningsfullhet och lust.

– unga med funktionsvariationer tas i anspråk och blir inspiratörer för nya unga lokalt. Detta påbörjas och etableras under projektet med målet att det fortsätter efter projektets slut.

– få stödstrukturer som ger tillgång till inkluderande former och förståelse för demokratiska behörighetsprocesser med hjälp av lokala koordinatorer/ledare.

– få övergripande förståelse för demokratiska processer och hur dessa kan bidra till att skapa förståelse för hur en kan göra sin röst hörd.

– få ta del av andra ungdomsinitiativ som finns i Sverige – för relationsbyggande och meningsfullhet.

Projektet ska ge möjlighet till att:

– verksamma ledare på den fria tiden, som möter barn, unga och unga vuxna med funktionsvariationer, får kunskapsstöd och stödstrukturer för att coacha de ungas lokala, regionala och nationella processer och initiativ.

– att verksamma ledare på den fria tiden får tillgång till utbildning och stöd genom Fritidsförbundet.

Den huvudsakliga målgruppen är unga och unga vuxna med funktionsvariationer, som finns på den fria tidens arena och som är i startgroparna för att träffas och organisera sig. Särskilt fokus kommer också att vara på äldre unga och nyanlända unga med funktionsvariationer.

Projektet genomförs i Skellefteå kommun, Umeå kommun, Stockholms stad, Värmdö kommun och Jönköpings kommun. Kommuner som tillkommit under år 2 är Solna och Sundsvall. Sundsvall har dock deltagit marginellt på grund av engagemang i annat projekt.

Projektets resultat ska spridas under projektets år 3 samt efter projektet. Projektets utvecklande av stödstrukturer/metoder för att stöda ungas lokala initiativ, kommer att spridas i och utanför projektet.

Behov och Syfte

Övergripande syfte med projekt E-qual fritid är att unga med funktionsvariationer blir tagna i anspråk, får ett ökat självbestämmande och att vi på lika villkor har en meningsfull fritid, d.v.s. E-qual fritid.

I Fokus 14 framkommer det att unga med funktionsvariationer i större utsträckning, än andra unga, har mer fritid. I synnerhet är det pojkar/killar med funktionsvariationer som beskriver att de har mer fritid i jämförelse med pojkar/killar utan funktionsvariationer.

Fritidsförbundet tycker att det är viktigt att unga med funktionsvariationer erövrar förståelse för att: Vi också har rättigheter. Att vi också vill organisera oss utifrån våra intressen och inte våra funktionsvariationer. Att vi kan använda våra erfarenheter av att ha funktionsvariationer som ett sätt att inkludera fler i förståelse för varför det är så viktigt att göra sin röst hörd.

Det är inte ovanligt att vuxenvärlden ibland går in och tar över i frågor rörande denna målgrupp, förvisso med viljan att hjälpa, men det kan ibland istället hindra unga med funktionsvariationers empowerment, självbestämmande eller livsutrymme. Därför är det av stor vikt att lokala koordinatörer – fritidsledare/ledare – erövrar ett coachande förhållningssätt, där ni har tillit till var och ens individuella förmåga. I detta material hittar ni som ska coacha och stötta unga mycket nyttiga verktyg, övningar och råd som kan underlätta just ditt coachande.

Projektets bakgrund ligger i att ta tillvara på de processer som unga i förbundet efterfrågar, såsom relationsbyggande och nätverkande. Vi har också, tillsammans med unga, tagit fasta på det som skapar hinder till just ungas egenorganisering.

Stödstrukturerna som projektet har erbjudit har skapat forum utifrån det som våra unga deltagare tycker är kul och meningsfullt. Vi har inom projektet ställt krav på kompetenta ledare som kan stödja och coacha unga utan att varken överge eller överta ungdomsinitiativen. Kompetenta ledare som har coachat unga att styra sin fria tid och själva skapa plats för inflytande och delaktighet utifrån olika förutsättningar och behov som är en viktig del i att vara en del av samhället. Att skapa medvetenhet och förståelse för att vi på lika villkor vill ha en fritid som möter våra behov, ser vi som en viktig del i projektet.

Materialet och resultatet av projektet ska påminna alla unga och unga med funktionsvariationer om att Du kan påverka din vardag och att Du har lika rätt till en fritid på lika villkor. En fritid som Du kan påverka. 

Vi hoppas att projektet och dess resultat kan fortsätta utvecklandet av stödstrukturer och metoder som kan användas till att stödja och coacha ungas lokala initiativ för att säkerställa att alla unga med funktionsvariationer får uppleva en ökad E-qual fritid. 

Metoder

Då projektets mål är att etablera hållbara strukturer för att underlätta och stärka barn och unga med funktionsvariationers empowering och möjlighet att organisera sig och sin fritid- på lika villkor, har utgångspunkten för metoderna varit att främja just detta.

Några av de metoder som deltagarna fått ta del av är:

  • Sociala nätverk och utbyten vid träffar för unga.
  • Skapa förutsättningar till egenorganisering utifrån ungas intressen.
  • Övergripande förståelse för demokratiska processer.
  • Relationsbyggande övningar och övningar som visar på meningsfullhet.

Vi har använt teoretiska och praktiska metoder för att bidra till ungas empowering och egenorganisering.

Nedan visar vi hur vi använt oss av metoder i två kategorier; demokrati och planering.

Metoder för att öka demokratin inom projektet

Att erövra demokratisk förståelse och demokratiska processer är ett steg i att förstå sina rättigheter, att alla har en röst som räknas och förståelsen för att det är möjligt att alla kan delta på lika villkor så länge det finns ett anpassat och relevant stöd.

De lokala koordinatörerna, tillsammans med unga och unga vuxna med funktionsvariationer får kunskapsstöd inom demokratiska metoder och processer. Målet är att ge unga och unga vuxna med funktionsvariationer och verksamma ledare verktyg i att kunna stötta unga till att göra sin röst hörd, men också för att kunna hjälpa och stötta varandra. Teoretiska inslag som utbildnigar, workshops och övningar med teman som mänskliga rättigheter, politikerträffar och studiebesök har gett en övergripande demokratisk förståelse och en plattform för de unga att uttrycka sig, sina åsikter och ta del av vad andra tycker och tänker och på så sätt tagit en större del av det demokratiska samspelet. Praktiska metoder som träffar, dialoger, nätverk och aktiviteter har gett möjligheter för de unga att förverkliga och  utbyta tankar och idéer med varandra. Under våra lokala träffar kan unga och unga vuxna med funktionsvariationer träffas i mindre sammanhang där frågor lyfts kring livsvillkor och intressen och vad som är meningsfullt och kul. Unga får möjlighet att träffa andra unga, nätverka och får där igenom ett vidgat livsutrymme. Här diskuteras även vilket stöd de behöver för att kunna genomföra lokala initiativ och utbyten/resor samt vad de vill ha ut av de nationella träffarna. Detta gör det möjligt för de unga att själva styra innehållet med stöd av de verksamma ledarna och projektledningen. Här skapas forum och öppnar upp för samtal kring rättighetsfrågor, livsvillkor och situationer.

Demokratisk kunskap empowers unga. Unga människor växer när de får förverkliga sina egna idéer utan att vuxna är med och styr. Vuxna får gärna finnas som stöd, men det är viktigt att de unga får det utrymme som krävs för att leda processen själva. På så sätt har de demokratiska metoderna bidragit till ungas empowering.

Vi vill ge ungdomarna möjlighet att själva bestämma vad de vill göra på sin fritid. Med avstamp i demokratiska metoder kan de i samarbete komma fram till vad de skall göra. På så sätt har de demokratiska metoderna bidragit till ungas egenorganisering.

Det är viktigt att använda praktiska metoder i arbetet med ungas självorganisering då det är de unga som själva behöver få diskutera sina tankar och idéer från början till slut. Dessa praktiska metoder kan bidra till både ungas empowering och egenorganisering. Det är empowering att kunna planera och ha verktyg för att genomföra ett mål, och planering ger verktyg för att kunna egenorganisera sig som ung.

Metoder för att öka planeringskunskaper inom projektet:

Planeringsmetoderna vi tagit fram inom projektet har använts av de unga i föreningarna i planering och utförande utav deras aktiviteter. Tanken bakom dessa metoder är att unga ska få möjlighet att inspirera varandra till att bygga vidare på en idé de har och på så sätt vidga sina vyer och komma till insikt med att ingen idé är för liten, utan att alla röster och idéer är byggstenar till det slutliga resultatet. De har med hjälp av de demokratiska metoderna arbetat i grupp för att ta fram en aktivitet de vill göra, därefter med hjälp av planeringsmetoderna lagt upp en plan för hur, när och var aktiviteten ska utföras och slutligen utvärderat och redovisat aktiviteten. Metoderna har introducerat unga till ansökningsförande, redovisning av projekt och bidrag, ekonomiska termer, projektplaner och mycket därtill.  Vi tror och hoppas att detta metodmaterialet kommer att vara till en stor fortsatt hjälp i ungas egenorganisering även efter att projektet avslutas i September 2020.

Kunskap inom planering är ett viktigt verktyg att erövra för att unga ska kunna organisera sig själva och vara självständiga på sin fritid, och i sina aktiviteter. De metoder som vi gett deltagarna del av samt det metodmaterial vi tagit fram kommer underlätta och stärka möjligheterna för unga att organisera sig och sin fritid.

Vad är hållbara strukturer?

Jo, ett annat ord för hållbara strukturer är ’stödpelare’ eller ’stödmetoder’ som kan behövas för att sänka de olika barriärer som kan stå som hinder för barn, unga och unga vuxna med funktionsvariationer att organisera sig själva och sin egen fritid med sina förutsättningar och på sina egna villkor.

De strukturer som vi har etablerat inom ramen för projektet är:

Lokala Koordinatörer fritidsledare och vuxna som fungerar som stöd och coacher åt de unga i föreningarna.

Nätverket Equal har etablerats för att deltagarna i projektet ska ha en möjlighet att hålla kontakten efter att projektet avslutats, såväl unga som lokala koordinatörer.

Metodmaterialet som utvecklats under projektets gång ska finnas som ett stöd i ungas fortsatta egenorganisering. Blanketter finns i Fritidsförbundets Resursbank och är tillgängligt för medlemmar, för åtkomst kontakta kansli@fritidsforbundet.se

Unga Inspiratörer är unga inom projektet som vill föra vidare sina erfarenheter och färdigheter och på så sätt inspirera andra unga till nya initiativ och aktiviteter på sina verksamheter.

Bidrag för ungdoms-och reseinitiativ lokalt.

Nationell träffverksamhet har anordnats inom projektet för att unga ska få träffa de andra deltagarna inom projektet för socialt utbyte. De nationella träffarna har skett en gång på våren och en gång på hösten, och under dessa träffar har unga fått diskutera sina initiativ och bollat tankar och idéer inför kommande initiativ, bland annat.

De enskilda målen för respektive år av projektet:

År 1
Mål för år 1 är att Fritidsforum i samarbete med Fritidsförbundet ska utforska, utveckla och etablera stödstrukturer och metoder som stärker ungas initiativ.
Att unga med funktionsvariationer tas i anspråk och får stöd av ledare på den fria tiden och inom LSS.

År 2
Mål för år 2 är att Fritidsförbundet ska fortsatt utveckla stödstrukturer och metoder som stärker ungas initiativ och som framkommit under år 1. Att unga med funktionsvariationer tas i anspråk och får stöd av ledare på den fria tiden och inom LSS. År 2 avslutas 14 juni 2019.

År 3
Mål för år 3 är att Fritidsförbundet ska fortsatta utveckla stödstrukturer och metoder som stärker ungas initiativ och som framkommit under år 1 och 2, samt att stötta unga till att inspirera andra. Att unga med funktionsvariationer tas i anspråk och får stöd av verksamma ledare på den fria tiden och inom LSS. Under år 3 har målen även inkluderat mycket träffverksamhet som vi dessvärre fått skjuta upp på grund av rådande omständigheter.  År 3 avslutas under år 2020.

Dokumentation

Fritidsförbundet har under dessa 3 år av projekt E-qual Fritid hållt i en rad olika aktiviteter och evenemang. Här nedan finner ni en sammanfattning av dessa:

År 1:

Kursen ”Den coachande fritidsledaren” med Fredric Käld hölls första gången under början av projektet där projektdeltagarna fick möjligheten att ta del av det kunskapsstöd som hade efterfrågats och genomgående erbjudits i projektet.
Aktivitetsbidrag har sökts och betalats ut till unga och unga vuxna med funktionsvariationers lokala initiativ och de kommuner i vilka ungdomarna har ansökt under första året är Skellefteå, Sundsvall, Värmdö och Stockholm.
Aktiviteterna som det har sökts medel för är Prova på Sport, Testa på aktiviteter, Bowling-aktiviteter och En dag i Luleå.
Resebidrag har sökts och betalats ut för utbyten och resor för de unga och unga vuxna med funktionsvariationer.
De kommuner i vilka ungdomarna har ansökt om medel för utbyten och resor är; Skellefteå och Värmdö, där man åkt på Hockeyresa till Gävle och resa till Umeå.

Ett flertal workshops har genomförts under detta år och tanken med dessa workshops var att dessa ska vara förberedande inför kommande politikerträffar som äger rum lokalt med kommunpolitiker. Under dessa har de unga och unga vuxna fått ta fram frågor och synpunkter de vill framföra till politikerna under politikerträffarna.
Ett flertal förberedande workshops i Mitt Val har genomförts lokalt i Jönköping, där det har varit många deltagare på olika verksamhetsställen utav den anledningen genomfördes flera workshops just i Jönköping. En annan förberedande workshop genomfördes på träffpunkten Himmel och Pannkaka i Farsta.

Politikerträffarna som genomfördes var i Stockholm på Himmel och Pannkaka den 22 mars samt i Jönköping den 11 april därefter studiebesök i Riksdagen den 18 maj. Ytterligare två politikerträffar hölls, en träff i Umeå den 8 maj samt en i Skellefteå den 15 maj där Göran Tingström från MISA Kompetens agerade moderator på båda träffarna.
Vid samtliga politikerträffar medverkade projektledare och/eller projektassistent för att dokumentera.
Önskan att få till en politikerträff på Värmdö gick inte som vi tänkt då datumen på de olika träffarna krockade med varandra och andra hinder uppstod, men de två unga från Värmdö som var mest intresserade medverkade istället den 18 maj vid Riksdagen.

En annan politikerträff som anordnades under årets avslutande träff var ett studiebesök i Riksdagen, där man träffade politikern Per Lodenius. Det var ett givande besök där deltagarna fick en inblick i hur det går till från motion eller proposition till beslut samt om hur det går till i Riksdagen vid en debatt mellan representanter för olika partier, dessutom fick de unga och unga vuxna ställa frågor till Per, som svarade så objektivt han kunde- med fokus på information framför politisk åsikt. Ingen av deltagarna hade tidigare besökt Riksdagen och flera uttryckte att det kändes roligt och meningsfullt.

En konferens i sex och samlevnad hölls på Värmdö i samarbete med Nätverket för enhetschefer, fritidsledare och assistenter. Denna temakonferens hade önskats av deltagare.
I förberedande syfte deltog de lokala koordinatörer och unga som var intresserade av att vara koordinator i en konferens om metoder och om hur de kan möta frågor kring sex & samlevnad.

År 2:

Under år 2 hölls en nationell träff i Stockholm i november där Fredric Käld höll kursen ”Den coachande fritidsledaren”. En kurs i coachande förhållningssätt, som även anordnades under år 3 för de verksamma ledarna i projektet.
Under träffen genomfördes diverse övningar, bland annat uppvärmningsövningar i form av namnlekar med boll, speeddejting och icebreakern Zip Zap Boing.
Andra övningar som vi gick igenom var i gemensamma förhållningssätt och ledarskap, där vi bland annat diskuterade goda egenskaper som bör finnas hos en bra ledare. Vi diskuterade kring självbestämmande och gjorde även en övning där deltagarna fick bolla sina tanka och idéer kring ämnet.

Efter denna träff fick vi en tydligare bild av hur viktigt det är med förberedelser och tydlig kommunikation, som vi i viss mån behöver jobba ytterligare på inför planering av kommande träffar för att göra det så anpassat som möjligt för alla deltagare.

Under slutet av träffen utvärderade vi innehållet och den punkten som lyftes mest var att just utbytet, att få träffa andra deltagare och lära känna nya människor var väldigt viktigt. Vi delade även upp de unga och de vuxna där de unga fick umgås utan de vuxna vilket vi fick positiv respons på då närvaron av en assistent eller förälder ibland kan inkräkta på hur de unga vill delta eller uttrycka sig.

På den nationella träffen inom projektet som hölls i november fick vi efter utvärdering återigen en förståelse för hur viktig träffverksamheten faktiskt är och vilken glädje ungdomarna känner när alla kan umgås tillsammans på dessa träffar.

Ytterligare träffar som tog plats under år 2:

  • Lokal träff på 51:ans fritidsgård i Skellefteå i april
  • Lokal träff på Himmel och Pannkaka i Stockholm i april
  • Lokal träff på Junedalsskolan i Jönköping i april
  • Lokal träff på Stråga fritidsgård i Jönköping i april
  • Lokal träff i Skellefteå där vi bland annat besökte Boda Borg i juni

Under de lokala träffarna under våren hade vi tillfällen där vi bland annat diskuterade kring dessa frågor:
Vad behöver jag för att själv kunna bestämma över vad jag vill göra på min fritid?
Vad kan jag själv göra?
Vad kan Fritidsförbundet göra?
Om ni vill planera och genomföra en aktivitet eller resa, vad för stöd vill ni ha?
Om ni träffade andra unga från hela Sverige under en helg, vad skulle ni vilja göra?

År 3:

Under det tredje och sista året hölls uppstartsträffen lokalt bland deltagarna via telefon eller mail då det vid tillfället både rådde personalbrist hos Fritidsförbundet men även tidsbrist bland deltagare och ledare.
Vi har haft en nationell inspirationsträff på Ersta diakoni under hösten där temat var ”Rättigheter, organisation och aktivering” där vi även diskuterade kring vad som görs inom E-qual och i respektive föreningar.
Den andra nationella träffen är planerad att ske i september.

Här räknar vi upp en del av de lokala initiativ som föreningarna gjort inom projektet under år 3:

  • Besök på Boda Borg
  • Piteå äventyrsbad
  • Bingo
  • Umeå hamnmagasin
  • Nerf-krig
  • Bowling
  • Julfest
  • Minigolf
  • Spelträff på Dice Café
  • Rollspelsträff
  • Vernissage
  • Bokcirkel
  • Advent-jam-kväll

Under våren var det tänkt att vi skulle ha ytterligare en inspirationsträff med bland annat unga inspiratörer från tidigare år, men den fick tyvärr skjutas upp då det under våren och sommaren inte gått att ha träffverksamhet på grund av pandemin Covid-19, som begränsat all träffverksamhet.

Vi har under denna period försökt lägga om så mycket vi kunnat till digitala mötesplatser, bland annat hade vi  kursen ”Den coachande fritidsledaren” med Fredric Käld igen dock via Zoom Cloud Meetings som var en succé. Där deltog inte bara verksamma fritidsledare utan även unga inspiratörer från projektet. Den nationella träffen samt årsmötet 2020 var planerade att ske under en hel helg i Jönköping i maj, har också fått läggas om till ett digitalt möte då restriktionerna kring Covid-19 kvarstod hölls årsmötet därför även det via Zoom Cloud Meetings i juni.

Den nationella träffen samt releasefesten för att fira metodmaterialet gick av stapeln digitalt via Zoom Cloud Meetings i September 2020.

Resultat

År 1:

Via utbyten och resor samt workshops och politikerträffar har unga och unga vuxna med funktionsvariationer getts möjlighet att nätverka och träffa andra unga och unga med funktionsvariationer.
Via aktivitetsbidrag har deltagarna getts möjlighet att organisera sig lokalt utifrån sina intressen och inte utifrån funktionsvariation. 4 lokala aktiviteter har genomförts.
Via resebidrag har unga och unga vuxna med funktionsvariationer getts möjlighet att resa, nätverka och träffa andra unga. 3 utbyten har genomförts.
Verksamma ledare på den fria tiden har getts möjlighet att vid uppstartsträffen gå coachutbildning samt vid efterföljande planeringsträff planera det fortsatta stöd som de lokala koordinatörerna behöver.

Stödstrukturer har skapats i form av hittills fem etablerade lokala koordinatorer; både unga med funktionsvariation men också verksamma ledare. Stödstrukturer i form av metoder och kunskapsstöd som coachutbildning har anordnats.
Deltagarna har fått övergripande förståelse för demokratiska behörighetsprocesser via workshops i Mitt Val och via politikerträffarna där Göran Tingström och MISA Kompetens bidragit med erfarenheter och metoder för tydliga möten.

Fyra politikerträffar genomfördes och utvecklades tillsammans med projektdeltagare och Göran Tingström. Vid varje politikerträff fick de unga, som ville, ställa sina frågor direkt till politikerna. Vid det första workshoptillfället fick deltagarna använda sig av metodmaterialet Mitt Val och diskutera vilka samhällsfrågor som är viktiga för dem och vilka frågor de ville ställa till politiker. Frågorna togs sedan med till politikerträffarna under vilket Göran Tingström från MISA kompetens agerade moderator och såg till att de unga och unga vuxna med funktionsvariationer inkluderades på lika villkor i samtalet och där deltagarna fick ställa dessa direkt till politiker och ibland även tjänstepersoner.

Här genomfördes även en workshop i demokratiska processer och metoder med fokus på att göra sin röst hörd. Vi pratade även om projektets framtid och vad deltagarna önskade sig mer av under år två.  Under år 1 påbörjades arbetet med metodmaterialet som blir klart under år 3 och därmed en slutprodukt att projekt E-qual Fritid, där projektdeltagarna är med och formar materialet under processens gång.

Ett samarbete med NEFA-nätverket påbörjades under år 1, något som inte var inplanerat vid ansökningstillfället. Projektet gick in och stöttade en konferens i sex- och samlevnad för unga med funktionsvariationer. På så sätt nådde projektet nya unga och ledare från Solna samt nya deltagare från Sundsvall som ville delta i projektets andra år. Konferensen var ett ungdomsinitiativ och gick hand i hand med projektets mål; barn och ungas inflytande i samhället.

År 2:

Vi har en stab med lokala koordinatörer som fungerar som stöd för unga med funktionsvariationer. De kommer fortsätta att tas i anspråk efter projektet som stöd för unga med funktionsvariationer både lokalt och nationellt.

De lokala koordinatörerna har fått fortsatt kunskapsstöd i form av coachande förhållningssätt och demokratiska metoder att använda sig utav för att kunna stötta unga och unga vuxna med funktionsvariationer.
Unga har träffat andra unga på nationella träffar och utökat sitt nätverk. De har aktivt deltagit i samtal och övningar i demokratiska metoder. Det har gett utrymme för reflektion av den egna livssituationen och även gett nya erfarenheter, möjlighet att interagera med andra människor, att samarbeta och socialisera sig i nya miljöer.

De unga och unga vuxna har varit delaktiga i planering av nationella träffar, dels via lokala träffar men även vid utvärderingarna av tidigare nationella träffar.  Dessutom har de genomfört resor och utbyten, lokala aktiviteter utifrån sina egna initiativ, träffat andra unga och på så sätt utökat sitt nätverk och erövrat mer erfarenheter. Något som framkommit är att resorna och de lokala initiativen har gett bättre sammanhållning inom den egna gruppen samt att de unga fått öva på sina sociala färdigheter.

År 3:

Under det tredje och sista året har vi jobbat vidare med att stabilisera den plattform som byggts upp under föregående år och fördjupat oss i arbetet med unga inspiratörer. Under den nationella träffen i höstas fick våra lokala koordinatörer tillfällen att öva på de demokratiska metoderna som tagits fram tillsammans med de unga i föreningarna.

Unga från föregående år har även tagits i anspråk för att inspirera andra unga med sina erfarenheter, och även fått praktisk kunskap om sina nya uppdrag. I arbetet med att förmedla kunskapsstöd och stödstrukturer till verksamma ledare på den fira tiden anordnade Fritidsförbundet en utbildning som hölls av föreläsaren Fredric Käld för verksamma ledare inom coachande förhållningssätt som tidigare hållits inom projektet och fått väldigt god respons.

Under året har vi även jobbat vidare med att utveckla ett metodmaterial som blir en slags sammanfattning av hela projekt E-qual Fritid. Vi har verkat för att skapa fler utbyten, träffverksamhet och lokala aktiviteter, dock har träffverksamheten begränsats betydligt till följd av Covid-19.

Tillsammans med metodmaterialet har även ett nytt nätverk grundats; E-qual nätverket. I detta nätverk vill vi etablera ett kontaktnät där alla deltagare och lokala koordinatörer kan fortsätta att hålla kontakten både med varandra och oss på Fritidsförbundet även efter projektets slut i september 2020.

Feedback

Lämna gärna feedback på materialet här nedan.